Ägare och åboar i Sila by, Skedevi socken, Östergötland.
Page 1

av Rolf Ericson
(Källor: Johan Ax.Almqvist, Frälsegodsen under storhetstiden, Axel Wennberg: Lantbebyggelsen i Nordöstra Östergötland 1600-1875, Hans Lidman Dansen kring järnet, Ludvig Lundgren Folk i gårdar och byar i Skedevi socken i Östergötland på 1500-talet, Svenskt Diplomatarium, Uppgifter från Lantmäteriarkivet i Linköping samt Landsarkivet i Vadstena: Lagfartsprotokoll från Risinge tingslags häradsrätt, husförhörslängder och församlingsböcker från Skedevi församling m.m.
Dessutom uppgifter från gamla dokument förvarade i Stora Nybyggets hemarkiv m.m. )

Det finns en gammal sägen som säger att namnet Sila kommer av att en skomakare först slog sig ner där, och namnet är en förvrängning av ordet syl, som är ett skomakarverktyg. Enligt Svenskt diplomatarium (SD5:522) omnämnes Siila redan år 1346.

Under 1500-talet fanns två skattegårdar och tre frälsegårdar och under 1700 talet bestod Sila by av tre hemman belägna norr om Hemsjön. Den gamla byn bestod då av 1 mantal Östergården nr 1, 1 mantal Västergården nr 2 och 1 mantal Norr eller Mellangården nr 3. Den senare var Frälsegård.

Under 1930 talet var det område som tidigare bildat Sila gamla by uppdelat i 5 särskilt avgränsade områden: 1. Svartviken, 2.Nybygget, 3.Sila Norr eller Mellangård (Axsjövik), 4. Utskogen till Nybygget och 5. Sila Öster och Västergård.

Skattegårdarna ägdes av "besuttna" bönder, som var fullmyndiga med rätt och skyldighet att delta i ting och stämmor, och kunde utses att representera sitt härad i herredagar och riksdagar. Frälsegårdarna tillhörde adeln och brukades av Frälsebönder. En Frälsebonde var således inte ägare av sin gård.

Sila två halvhemman tillhörde år 1562 Gabriel Oxenstierna, död 1585, och sedermera hans arvingar av ätten Oxenstierna, till dess att de, sedan den förres sonsons sonson Erik Oxenstierna avlidit 1692, och efterlämnat endast en minderårig dotter bortsåldes ur släkten. Denne Erik Oxenstierna hade en landbofogde som önskade att två torp skulle utrivas från Norrgårdens område och bli självständiga nämligen 1/7 mtl Nybygget och 1/6 mtl Svartviken.

(Thomas von Berchner d.y. ägde dessutom Nora, Regnemyra, Åndenäs, Fågeltorp och Fårnäs i Skedevi socken.)
Hans dotter Brita Katarina von Berchner, död 1768, brukade egendomen under Regnaholm.
Hon var gift med Riksrådet Carl Johan Ridderstolpe.

Tomas von Berchner,
(d.y.) (1699-1743)
SE ÄVEN DENNA LÄNK

Silagårdarna ägdes senare av von Berchner-släkten, som även ägde Stavsjö, Virå och Svärta bruk.



Thomas von Berchner d.y.
Alla de ägare som här omtalas är mer eller mindre släkt med varandra.Släkterna Oxenstierna, von Berchner, Gyllenkrook och Ridderstolpe har jag dokumenterat genom de antavlor som kan läsas genom att man klickar på det blåa fältet i texten.

Se antavla för JOHAN GÖRAN GYLLENKROK
Se antavla för dennes hustru HEDVIG SOFIA LEIJONHUVUD

År 1776 gjordes en delning av åkrar och ängar i Sila by. De tre gårdarnas mangårdsbyggnader var då belägna strax norr om Hemsjön. "Åboarnas hus äro uppsatta kors om annexet, men på wästra ändan äro små grästäppor och humblegårdar.."


Sila Sörgård och Mellangård 2 hela mantal kronoskattehemman
(1776) Stafsjö bruk; Kila socken i Södermanland Riksrådet och Kommendören
Baron Carl Ridderstolpe. (1719-1785,) gift 1748 med
Brita Katarina von Berchner)



Landshövdingen och Kommendören Baron Pehr Abraham Örnsköld
(f.1720), gift med Ulrika Eleonora von Berchner f. 1739)
och Fröken Hedvig Margareta von Berchner(f.1741)
Brita Katarina, Ulrika Eleonora och Hedvig Margareta
var döttrar till Thomas von Berchner d.y.

Sila Norrgård, ett helt mantal frälsehemman, senare kallad Sila Norr eller mellangård. Benämning på norra gården i Sila by, som förr låg norr om vägen mot Nora, norr om Hemsjön. Enligt en karta från år 1776-77, låg mangårdsbyggnaden söder om vägen, men i ett dokument från 1930 talet sägs att mangårdsbyggnaden låg på samma plats där senare Sila Handelsbod var beläget.

Gården flyttades till Axsjövik i slutet av 1800-talet. Axsjövik var förr ett torp söder om Axsjön, som togs ned på 1890 talet. Det omnämnes först som torp år 1875. Dit flyttades gården Sila Norrgård, som numera kallas Axsjövik.
Hörde på sin tid till Louis de Geers frälsehemman. Genom hans omfattande köp under åren 1641-1647 förändrades läget så att allt som tidigare tillhört kronan kom under enskild äganderätt.
För honom hade skogsgårdarna större värde än jordbruk. Skogarna användes bl.a. för framställning av träkol.

I Landsarkivet Vadstena förvaras Finsångs Bruksarkiv. Där finns handlingar förvarade för de hemmansköp som gjordes av drottning Kristina och Louis de Geer under serie BI; nr 11 med rubrik Byten av hemman i Skedevi - Regna 1687-1688 15/12 1687 Byte av Kalebo, Mulsäter och Syla i Skedevi mot Kattala. Ingesgärde och Regna i Regna med förslag rörande Björke, Ingesgärde och Regna.

Senare brukades gården under Regnaholm. (1776) Kammarherre Axel Wilhelm Gyllenkrook, därefter sonen Major Johan Göran Gyllenkrook - 1825. Gyllenkrooks var också ättlingar till släkten von Berchner.


År 1825-köptes gården av Brukspatronerna Carl Gustaf(1801-1893) och Daniel Indebetou(1804-1880) och tillhörde sedan Forssa bruk
(Forssa järnbruk inköptes år 1777 av Carl Gustaf Indebetou (1726-91) Han var gift med Elisabeth Schlytern (1733-1808)
De hade två söner Carl Georg (1765-1850) och Daniel (1772-1818)
Daniel ärvde Forssa bruk. Hans söner Carl Gustaf och Johan Daniel Indebetou utökade bruksrörelsen med pappersbruk

1882 1 mtl värde 50000, 1891 67000. 17 november 1863
Arvsskifte: Ida Beata Dorotea Drakenberg född Indebetou m.fl. sterbhusdelägare.
26 augusti 1879 Arvsförening: Johan Govert Indebetou, Agnes Elisabeth Örwall, född Indebetou, Beata Lovisa Ottilia Christiansson, född Indebetou, Hedvig Sofia Amalia Indebetou). Gustav Evald Indebetou,(1834-1914), bruksägare till Forssa bruk, son till ovanstående Daniel, bodde vid Axsjövik. åren 1884-1901

(1/80 del avsöndrades till Skedevi församling 6 april 1884) 1900 bildades AB Carl o Daniel Indebetou från 1912 kallat AB Forssa bruk.
1901 brukades gården av fd. predikanten Anders Aldén
1909 1 mtl värde 79000
1912 Värmbols Fabriks AB med samma ägare som Forssa bruk dvs. Indebetou.
1913 1 mtl värde 83000

Agnes och Evald Indebetou, Axsjövik

Axsjövik
1904-1916 Arvid Olsson(f1874-08-30)


Arvid Olsson
År 1916 sålde Arvid Olsson Norrgården med inventarier
för 105000 kronor till Brenäs Bruk AB

Arealen för hela hemmanet var vid denna tid 695 hektar



En ägostyckning ägde rum år 1915.Gården delades då i 3/4 dels och 1/4 dels mantal. 1917-1920 3/4 mtl till AB Brenäs bruk värde 63000 år 1917, 1917 1/4 mtl såldes till Holmens bruk värde 25000. Under denna tid brukades gården av Oskar Emil Lundahl mellan 1916-11-16 - 1920-04-20, Näste ägare under en kort tid blev 1920 Fjärdingsmannen Gotthard Carlsson Köpebrev 15 mars 1920 Under år 1921 arrenderades gården av Karl Konrad Månsson som med sin familj kom ifrån Drothem. Ägaren efter Gotthard Carlsson var 1921-1924 Carl Lundberg(f.1877-03-09) Köpebrev 1 okt. 1921 Sonen Karl Einar Lundberg(f.1902-10-23) brukade gården fr.o.m. 1923. Familjen Lundberg flyttade till Sköldinge



Axsjöviks gård









Familjen Carl Lundberg, fyra generationer


Axsjövik

Smedja vid Axsjövik Stugan som syns i bakgrunden flyttades från sin plats vid Fisksjömon, för att användas som arbetarebostad.



År 1924-12-22 kom familjen Albert Andersson till Axsjövik ifrån Ljung i Östergötland 1924-1943
Albert Andersson(1882-1949) Köpebrev 12 mars 1925
Herman Andersson(1912-1971)
1943-1971
1971- Jan Olof Andersson(f.1947) Jan Olof och sonen Jonas Andersson äger och brukar gården numera.

Familjen Albert Andersson

LÄS MERA OM ANDERSSONS FAMILJ I SVERIGE OCH USA. SE BREVAVSKRIFTER SOM GER EN LÄRORIK BILD AV DEN TID SOM HÄR DOKUMENTERAS MED DETALJERADE BESKRIVNINGAR PÅ VARDAGSLIVET I SVERIGE OCH USA UNDER EN TIDSPERIOD MELLAN 1898 OCH 1945. SKILDRINGAR OM HUR MAN GJORT FÖRLUSTER AV SLÄKTINGAR UNDER KRIGSÅREN M.M.





Herman och Kerstin Andersson




Några familjer som bott vid Sila Norr eller mellangård, Axsjövik
(1870-talet)
Rättare Erik Olofsson Född i Skedevi 1845-10-25 Död 1879-11-20.
Gift 1866 med änkan Eva Lotta Eriksdotter född 1844-02-03 i Skedevi.
5 söner födda mellan 1866- 1878

Efter 1901. Fd. predikanten Anders Aldén Född i Kyrkoköpinge, Malmöhus län 1852-12-16.
Inflyttad till Skedevi från Trelleborg 1901-03-22.
Gift med Augusta Matilda Eriksson född i Östra Vingåker 1858-01-06
Deras barn är födda i Västra Vingåker: Johannes Herman, född 1886-07-12,
Anders Oskar 1889-12-04, Nikolaus Fredrik 1892-07-15, Josef Emanuel, 1893-12-10,
Karl Efraim, 1896-12-20.

Efter 1904. Karl Arvid Olsson Född i Skedevi 1874-08-30.
Son till Godsägare Olof Olsson.
Gift med Lovisa Wilhelmina Eriksson Född i Skedevi 1874-08-23
Barnen födda i Skedevi
Alice Maria född 1901-12-03, Karin Wilhelmina 1904-04-08,
Ebba Margareta 1908-03-06, Nils Erik 1915-07-28

Efter 1920. Fjärdingsman Olof Gotthard Karlsson Född i Tryserum 1889-11-03.
Kom från St.Anna 1920. Han var gift med Anna Sigrid Johansson Född i Ringarum 1882-05-26.
Deras barn: Anna Lisa född 1915-10-10 i Ringarum, Sven Olof Gotthard 1918-09-23 i St. Anna
och Tyra Maj Britt 1921 i Skedevi

Ladugårdskarlen Erik Gottfrid Österman kom år 1920 med hustrun Brita Amanda B.

Arrendatorn Karl Konrad Månsson kom från Drothem år 1921. Han var född i Östra Husby 1875-11-12,
gift med Sigrid Sofia Magnusson född i Kråkshult, Jönköpings län 1877-04-10.
De flyttade till Tåby 1921-12-15.



Till Norrgårdens område hörde följande torp: (årtalen anger första gången stället omnämns i mantalslängden)
Axsjöbro 1862, Axsjövik 1875, Fisksjömon 1875, Fisksjötorp 1862, Gavelsten 1797, Grythult 1849, Gölängen 1849, Hagstugan 1810, Knutstorp 1824, Nybygget 1654, Stensätter 1837, Stavstugan 1849, Svartviken 1650, Säthällan 1805, Vilhelmsberg 1784, Ängstugan 1797, Soldattorp 1805. Sila skola byggdes omkr. 1860, Kupan, Sila Handelsbod som eldhärjades och brann ned år 1932





Bonden vid Axsjövik

Herman Andersson

Familjen Österman vid Axsjövik

TILLBAKA TILL STARTSIDAN FÖR WWW.ROLFERIC.SE

NÄSTA SIDA

Copyright: Rolf Ericson
Webbmaster: Rolf Ericson